Högerpartierna går till val på löfte om ny kärnkraft. I första hand hoppas man på nya små modulära uranreaktorer, SMR, som finns på ritbordet eller som försöksanläggningar. Man påstår att de ska ge billigare och säkrare elproduktion. Serieproduktion ska minska tillverkningskostnaderna men studier har visat att det skulle behövas flera tusen enheter för att eventuellt kunna ge lägre elpris än från stora reaktorer. Normalt ger större produktionsenheter lägre kostnader och nya kärnkraftverk av den storlek vi har idag uppskattas ge cirka tre gånger högre elpris än el från sol och vind.
För några veckor sedan kunde vi i lokalpressen läsa en insändare från partiet Plus 55 som menade att man skall bygga reaktorer som drivs med torium i stället för med uran, ett koncept som funnits sedan 1950-talet. Torium skulle kunna ha en del fördelar framför uran, bland annat därför att det finns mer torium än uran i jordskorpan och att reaktorn producerar mindre avfall som är farligt ”bara” i 500-1 000 år i stället för 100 000 år för uran. Men en toriumreaktor är en bridreaktor som måste startas med en ”vanlig” kärnklyvning med till exempel uran. Tillverkningen av bränslestavar blir dyrare än för traditionell kärnkraft och vid drift bildas extremt höga nivåer av gamma-strålning som är besvärliga att hantera tekniskt. I Tyskland hade man en torium-reaktor igång under drygt ett år på 1980-talet innan den fick stängas på grund av en mängd olika driftproblem. I Kina hoppas man kunna tillverka en kommersiell toriumreaktor omkring år 2030.
Drömmarna om ny kärnkraft sprids som om det vore en lösning på klimathotet och en hämningslöst ökad elanvändning. Nya typer av kärnkraftverk skulle kunna förverkligas i kommersiell skala först om några decennier. Det skulle kräva nya rigorösa regelverk och kosta enorma summor att utveckla och få i drift. Urantillgångarna är begränsade och blir successivt allt dyrare att exploatera eftersom man tvingas bryta malmer med allt lägre uranhalt. Hela kedjan från brytning av uran till slutförvaring är fylld av olika risker.
Mauritz Glaumann
Styrelseledamot i Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen
Läs hela artikeln i Arbetarbladet
