Ohälsosam, Onödig, Oekonomisk, Otillräcklig, Opålitlig, Ohållbar, Olöst, Ofärdig, Otrygg och Omoralisk.
1 Ohälsosam – Kärnkraften är farlig
Hela vägen från brytning av uranmalm till transporter, anrikning, tillverkning av kärnbränsle, drift av kärnkraftverk och avfallshantering finns risk för att människor och miljö utsätts för giftiga ämnen och skadlig radioaktiv strålning.
Vid en kärnkraftsolycka kan mängder av radioaktiva ämnen spridas över stora landområden, som kan bli obeboeliga och oanvändbara under hundratals år. Utbränt kärnbränsle är mycket radioaktivt och måste hållas avskilt från allt liv under tusentals år.
2 Onödig – Kärnkraft behövs inte
Enbart förnybar elproduktion kan klara även framtida efterfrågan. Producerat överskott från sol- och vindkraft kan under kortare tid lagras i batterier, under medellång tid i vattenmagasin och årstidvis i vätgas. Sverige har redan nu ett stort elöverskott och ytterligare stora möjligheter att spara el. Ny styr- och reglerteknik gör att vi kan använda elen mycket effektivare än idag.
3 Oekonomisk – Kärnkraften är dyr
Under det senaste decenniet har livscykelkostnaderna för sol- och vindenergi mer än halverats medan motsvarande kostnader för kärnkraft har ökat med nästan 50%. Den nyligen startade reaktorn i Finland blev 14 år försenad och fyra gånger dyrare än beräknat. Stora förseningar och fördyringar gäller också pågående reaktorbyggen i England och Frankrike. Inga nya reaktorer kommer att kunna byggas på helt kommersiella grunder. Alla kräver omfattande statliga subventioner. Kostnaderna för avfallsförvaring och kärnbränsle stiger stadigt. Ny kärnkraft, både konventionell och oprövade SMR-tekniker, skulle innebära stora kostnader under lång tid för svenska folket.
4 Otillräcklig – Kärnkraften kan inte rädda klimatet
Klimatkrisen är här och nu och utsläppen av klimatgaser måste ner snabbt. Därför kan vi inte vänta på ny kärnkraftsproduktion som, optimistiskt sett, kan vara i gång om 20 år. Utbyggnad av sol- och vindkraft kan göras mycket snabbare och billigare. Räknat per genererad kilowattimme (kWh) under anläggningens hela livscykel ger kärnkraft väsentligt högre koldioxidutsläpp än de förnybara alternativen sol och vind.
5 Opålitlig – Kärnkraften är störningskänslig
Den komplicerade tekniken gör kärnkraften störningskänslig och den drabbas därför av oförutsedda snabbstopp som är mycket kostsamma. De svenska kärnkraftverken är gamla, vilket ökar risken för snabbstopp och långa reparationstider. Snabbstoppen orsakar stora påfrestningar på elnätet eftersom förhållandevis mycket elproduktion plötsligt faller ifrån. I det avseendet är vind- och solkraften mer planerbar. Genom väderprognoserna vet man i förväg när andra energikällor behöver tas i drift.
6 Ohållbar – Kärnkraft har ingen hållbar bränsleförsörjning
Om den globala kärnkraftsproduktionen fortsätter i samma omfattning och med liknande teknik som idag så kommer kända urantillgångar ta slut för långt före detta århundradets utgång. Med ökad utbyggnad tar uranmalmen slut ännu tidigare. Om kärnkraften globalt skulle ersätta fossil el skulle urantillgångarna bara räcka i 13 år. Teknik för att återanvända kärnavfall, främst plutoniet, i nya typer av reaktorer finns fortfarande bara på försöksstadiet.
7 Olöst – Säker avfallsförvaring finns inte
Det utbrända kärnbränslet är något av det farligaste människan någonsin skapat. Det måste förvaras skilt från allt liv i 100 000 år. Inget land har någon säker plan för vad som skall göras med det långlivade avfallet. I de flesta fall förvaras avfallet i stålbehållare nära kärnkraftverken. I Sverige och Finland tänker kraftindustrin förvara det högaktiva avfallet i bergrum 500 meter under jord, inneslutet i kopparkapslar och lera. Forskare menar att metoden inte kan garantera en helt tättslutande lagring under så lång tid. Planerade och byggda bergrum i Sverige är bara dimensionerade för avfallet från dagens kärnkraft.
8 Ofärdig – Många olösta problem med nya reaktortyper
Stora förhoppningar har ställts till fjärde generationens reaktorer (Gen-IV). Dessa skulle delvis kunna använda plutoniet i befintligt kärnavfall. För detta krävs det dock en omfattande upparbetning som är förknippad med stora miljö- och säkerhetsrisker. Briderreaktorer har varit på försöksstadiet sedan 1950-talet. Stora teknik- och materialproblem och därmed stora kostnader och säkerhetsrisker har hittills stoppat reaktortypen.
Även små modulära reaktorer (SMR) är långt ifrån en kommersiell användning. Det hittills längst komna projektet, NuScale i Idaho, USA fick avslutas i november 2023 på grund av en 75-procentig kostnadsökning. SMR:er har påvisats ge mer avfall per producerad kWh. Eftersom de är små krävs många gånger fler reaktorer för att ge samma produktion som nya större.
9 Otrygg – Kärnkraften som terrormål och grund för kärnvapen
Plutoniet som bildas i kärnkraftverken kan användas för tillverkning av kärnvapen, även om det krävs en omfattande bearbetningsprocess för detta ändamål. All transport av radioaktivt material måste omgärdas med stora säkerhetsarrangemang så inget hamnar i orätta händer. En terrorgrupp skulle även med små mängder radioaktivt material kunna åstadkomma stor skada.
Möjligheterna att störa och skada kärnkraftverk ökar i takt med att cyberattacker och drönare blir alltmer avancerade.
10 Omoralisk – Kärnkraften blir en framtida börda
Under den ofattbart långa tid som kärnkraftsavfallet måste vara isolerat krävs det att tusentals kommande generationer står för övervakning och kontroll. Våra efterkommande får leva med risker och oro under en oöverskådlig framtid. Det är egoistiskt och omoraliskt att lägga en sådan börda på framtida generationer.
